
Miljöansvarshjälp vid en aktiv tillverkningsanläggning i Nederländerna
Denna plats utvecklades ursprungligen i mitten av 1800-talet för produktion av linolja. På 1900 -talet omfattade tillverkningsverksamheten lädergarvning och tillverkning av remmar och slangar. Föroreningar på fastigheten inkluderar klorerade lösningsmedel och mineralolja i mark och grundvatten samt metaller som krom och zink i grunda jordar.
Geosyntecs kund förvärvade anläggningen på 1960 -talet och sålde den på 1990 -talet. Den nuvarande ägaren behövde bedöma alternativ för sanering i samband med mark- och grundvattenföroreningar. Geosyntec rådgjorde med vår klient om identifiering av lämpliga svarsåtgärder och kostnadsfördelningar för kontaminering som kan ha inträffat under den period som kunden ägde och drev anläggningen.
Kunden kontaktade först Geosyntec för att översätta regelverksrapporter skrivna på nederländska av konsulten för webbplatsens nuvarande ägare och för att delta i ett möte för att diskutera resultaten av korrigerande undersökningar med tillsynsmyndigheter.
Geosyntec samarbetade med medlemmar i CAT Alliance (CAT) för att förse miljöproffs med lokal lagstiftningsexpertis som också var flytande nederländska och engelska. Sedan vårt första uppdrag har Geosyntec-CAT-teamet utvärderat potentiella historiska föroreningskällor; risker för människors hälsa och miljön i samband med föroreningarnas nuvarande art och omfattning; och potentiella intervall för saneringskostnader för att hantera effekter som kan ha inträffat under den period som vår kund ägde anläggningen. Geosyntec och CAT hjälpte också klienten genom att utvärdera ansvarsöverföringsalternativ om den nuvarande ägaren valde att själv utföra åtgärder.
Geosyntec identifierade lämpliga nederländska miljöpersonal inom två dagar efter att ha lärt sig om det första projektet och var förberedd för det första regleringsmötet på mindre än två veckor. Geosyntec-CAT-teamet har sedan visat att mycket av kontaminationen vid anläggningen inte kan hänföras till den tid som vår klient ägde fastigheten, vilket minskar det potentiella saneringsansvaret som kunden kan ha ådragit sig. Geosyntec och CAT visade också att de flesta av de förorenade medierna vid anläggningen inte faller under kategorin "brådskande" enligt definitionen i nederländsk lagstiftning, och undviker därmed saneringskrav för dessa medier.